För att få delta i bruksprov måste hunden vara registrerad i Svenska Kennelklubben. I fyra olika klasser, från appellklass till elitklass, prövas hundens färdigheter. Gemensamt för de olika nivåerna är att hunden prövas dels i lydnadsprov, dels i fältprov. Årligen arrangeras SM i bruksprov dit landets bästa ekipage kvalificerar sig.

Lydnadsprogrammet i bruksprov
Lydnadsprogrammet är en obligatorisk del i bruksprovet som alla ekipage genomför. På den enklaste nivån, appellklass, genomför ekipaget grundläggande lydnadsmoment såsom att gå fot, gå före, inkallning, apportering, hopp och platsliggande. På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade lydnadsmoment och apportering av tungt föremål (upp till 4 kg). Platsliggning med skott sker från lägreklass och uppåt.

Bruksprovsgrenar
Förutom lydnadsmomentet genomför alla ekipage en specialgren (fältprov). Det finns fyra specialgrenar; skydd, sök, spår och rapport. Alla specialgrenar skiljer sig åt och ställer olika krav på hunden. Vill man träna och tävla i Bruksprov kan man alltså hitta en gren som passar hunden speciellt bra.

Sök
Sökhunden har utvecklats från sjukvårdshundar som i början av 1900-talet användes för att leta rätt på skadade personer i krigshärjade områden. Idag används sökhunden vid till exempel skallgång efter försvunna personer. I den här grenen får alla hundar som är registrerade hos Svenska Kennelklubben tävla och det finns fyra svårighetsgrader som är uppdelade i klasser; appellklass, lägre klass, högre klass och elitklass. I elitklass ska sökhunden leta rätt på tre personer i ett starkt kuperat skogsområde som är 100 meter brett och 300 meter långt.

Spår
Spårhunden ska följa ett spår där en människa har gått. Spårhundens färdigheter är mycket användbara och används flitigt av både polis och militär, men också av jägare där jakthundar tillämpar samma princip för att spåra vilt. Bland bruksgrenarna är spår den vanligaste. Precis som med sökhunden får alla registrerade hundar tävla. Även här finns det fyra olika klasser som skiljer sig i svårighetsgrad. I elitklass ska hunden följa ett spår som är cirka 1 500 meter långt och som är upp till två timmar gammalt.

Rapport
Rapporthunden användes ursprungligen i försvaret för att springa med meddelanden mellan olika förband. De meddelanden som skulle skickas fanns i en behållare som var fäst vid hundens halsband. I den här grenen sätts hundens alla sinnen på prov då den ska klara att springa självständigt en längre sträcka och snabbt kunna spåra och hitta sin förare. Denna tränings- och tävlingsform är socialt inriktad, då den kräver att två personer deltar. I elitklass springer hunden sammanlagt över sex kilometer.

IPO, BHP, BSL och BSP
Svenska Brukshundklubben har även tävlingar i IPO (Internationell Prövningsordning) som är en kontinental variant till vår skyddshund. I IPO ingår skyddsarbete, spår och lydnad. Det är främst våra rasklubbar som arrangerar tävlingar i IPO. BHP (BruksHundProv) har liknande regler som IPO. I BSL (Brukshundprov Spår Lydnad) ingår endast spår och lydnad. BSP (Brukshundprov SPår) är ett rent spårprov.

Hur tränar man sin hund i bruks?

Som vid all annan dressyr inom Svenska Brukshundklubben bygger inlärningen på hundens naturliga förutsättningar. Den ska vara lustbetonad för såväl hund som förare. Som grund måste finnas en god relation mellan förare och hund, och en bra allmänlydnad. Brukshundklubben har en kursverksamhet där man redan från hundens valpålder kan utveckla samarbetet mellan förare och hund.
Hunden behöver inte alls vara av brukshundsras för att göra goda resultat vid brukstävlingar. Men hunden måste vara renrasig, alltså ha stamtavla för att få tävla bruks. Så gott som alla hundar går att utbilda, om än kanske inte till absolut toppnivå, resultatet beror i stor utsträckning på förarens fantasi och tålamod.
Fältproven, där man framför allt utnyttjar hundens utomordentliga luktsinne, är mycket naturliga för hunden och stimulerande på så vis att hunden får använda både kroppen och hjärnan. För föraren är det fascinerande att följa hur hunden löser uppgifter som vi med våra mindre utvecklade sinnen inte har en chans att klara av.
Lydnadsmomenten bygger mera på hundens vilja att samarbeta med föraren, och förarens förmåga att utveckla denna sida hos hunden.

Källa: Svenska Brukshundklubben